Stäng

Produkter

Tips & Inspiration

Stäng

Varukorg

Våga gå vilse

Varför ska vi ge oss ut i naturen? Vi ställde frågan till vildmarksguiden Urban. Han berättar om vitsen med att våga gå vilse, om hur ett guldfiskminne kan vara till stor hjälp och varför han gav sig ut med kryckor för att titta på bäver.

Svaret på varför vi ska vandra finns i vår kropp och i våra hjärnor. Vi lever i ett uppkopplat samhälle där allting snurrar otroligt fort. Men kroppen och hjärnan är gamla konstruktioner som vill göra saker långsamt emellanåt. Dessutom mår vi bra av att vara i rörelse, säger Urban.

Genom att vandra får du lugna visuella intryck samtidigt som hjärnan kan vila och återhämta sig. Du kan höra prasslet i löven om hösten, känna knastret från snön under kängorna om vintern och känna smaken från blåbären om sensommaren. Att vara i naturen gör att kroppen hamnar i en bättre balans, i ett må-bra-läge. Så varför kommer inte fler igång med vandringen?

Räcker en timme?

– Svaret finns bara hos dig själv. I dina tankar. I dina vanor. En del tänker att de går ut senare, när den grå himlen spruckit upp. Kanske kommer det börja regna? Och en del tror inte att en timme räcker, säger Urban.

Men den bästa vandringen måste inte vara storslagen. Det behöver inte vara en vecka i fjällen. En timme eller två en helg eller vardagskväll räcker gott. Kroppen mår bra av en liten stund i naturen och det bästa tillfället för att vandra är alltid nu. Aldrig senare. Inte om en vecka, en månad eller mer därtill. Naturen är alltid femstjärnig när du än går ut. Så vänta inte, utan gå ut nu.

Var inte rädd att bli skitig.

En del tror också att speciell utrustning är ett måste. Gore-Texryggsäckar, dyra kängor och flashiga neonställ. Men för vardagsäventyren räcker det som finns hemma i garderoben. Ta på dig jeans, kängor eller läderskor, en jacka och gå ut. Var inte rädd att bli lite skitig och blöt, det förgyller bara tillvaron.

– Andra tips för att komma ut och vandra är att börja med fågelskådning eller lära sig mer om flora. Det är tips som jag själv följer och det fungerar fortfarande jättebra för mig. Förmodligen har mitt guldfiskminne och min teflonhjärna något med succén att göra, för jag får alltid börja om varje år. Jag glömmer alltid vad fåglarna eller mossorna och lavarna heter, berättar Urban.

Ett bra tillfälle för att komma igång med vandringen är när du får besök som inte bor i din stad eller på din ort. Ta dem ut till olika platser som finns runtomkring. Kanske kan ni göra upp en eld vid en eldstad med fin utsikt, slänga på kött eller korv på grillen och dricka något gott till. Om ni känner er äventyrliga kan ni sova över i ett vindskydd. Det blir säkert någonting både du och ditt besök kommer uppskatta.

Vandringen är en vana för Urban. Den är som ett självspelande piano som bara går av sig självt. Men någon enstaka gång har det naturliga mönstret brutits, som till exempel när han hade brutit en fot. Då kände Urban att han var tvungen att gå ut i naturen och spana på bäver. Så han tog sig ut och hoppade runt på kryckor, för att senare åka in till sjukhuset och gipsa om foten. Inte en utan fyra gånger, då gipset luckrades upp.

Har du ett sista tips för att komma igång med vandringen?

– Mitt sista tips är att vara modig och våga gå vilse. Våga släppa gamla vanor och rutiner. Våga ta den där vänstersvängen på väg hem från jobbet, eller cykla en annan väg. Våga göra något som du har varit nyfiken på men inte vågat göra hittills. För vem vet vad som väntar där borta, avslutar Urban. 

Urban Axelsson

Lundhagsvän, vildmarksguide, lärare/instruktör.

Bor: Mörsil, Jämtland.
Dagar utomhus per år: Varje dag.
Viktigt att ha med sig ut i naturen: Kniv och Swarovski kikare.