Stäng

Produkter

Tips & Inspiration

Stäng

Varukorg

Naturen personifierad

Jägaren, hundtränaren och vildmarksguiden Eva Bromée är mer ute än inne.
Vår, sommar, höst som vinter lever hon i och av naturen. 

Det är inte lätt att fånga in Eva Bromée för en pratstund. 

 ”Åker och plockar svamp nån timme uppe vid Kylträsk. Har ingen täckning där men kan sms:a när jag är nere igen :D”. Det går två timmar sedan dyker ännu ett sms upp på skärmen. ”Ringer dig imorgon! Blev spöregn och hagel. Och nu kommer middagsgäster :D”. 

Antagligen skulle vårt möte gått smidigare om jag hoppat upp i en grovskodd fyrhjuling och gasat upp mot Vindelfjällens höjder efter henne. Till slut sitter vi ändå ner och kan prata. Kantarelljakten gick bra och middagsgästerna blev mätta och belåtna. 

Med utgångspunkt från Ammarnäs där den vackra Vindelälven gör en snäv kurva, kombinerar Eva ett liv som egenföretagande jägare och vildmarksguide med att hjälpa sambon och samen Ola Johannes i skötseln av hans renar. Hösten och vintern är intensiv för Eva. Ripor ska spåras, älgar jagas och hundar tränas. Eva har pointers för fågeljakt och använder jämthundar under älgjakten. Med den chokladbruna kelpien går det att genomföra en lite annorlunda och spännande jakt.
– Kelpien går i band. När vi jagar ihop smyger vi oss tillsammans på bytet. Då gäller det så klart att vara väldigt tysta. Det är speciellt.

Det är inte svårt att som äventyrslysten nollåtta bli avundsjuk på Eva. När hon berättar om sina kommande äventyr vill jag följa med ut direkt. Ofta rör sig Eva genom de vackra, orörda Vindelfjällen, under jakten, som oftast pågår ett par dagar utan att gruppen återvänder till civilisationen. Ändå försöker Eva hålla nere packningen.
– På en tredagarstur räcker en ryggsäck på 15 liter långt. Där får du ner all mat och utrustning du behöver, säger Eva som väljer enkel och funktionell boendestandard på fjället. En enkel fjällkoja som basläger duger gott. Med utgångspunkt från kojan bor Eva sedan helst i lávvu, det traditionella samiska tältet, som fungerar lika bra vinter som sommar.

För Eva handlar jakten inte om att skjuta för skjutandets skull. Visst ger jakten även henne ett adrenalinpåslag. Samtidigt, när Eva beskriver hur hon lever i naturen, är det så långt ifrån troféjakt man kan komma. 
– Jag har egentligen ingen lust att döda. Ibland måste jag jaga men då skjuter jag aldrig mer än vad jag behöver. Har vi en full frysbox skulle jag aldrig ge mig ut, säger Eva som tvärtom ofta lika gärna kan låta geväret vila och istället iaktta djuren. För att helt enkelt lära sig saker om djuren. Lärdomar som hon behöver i sin roll som ansvarsfull jägare. Som den förestående ripjakten.
– Är det dåligt väder när riporna ruvar så blir det ofta ett dåligt ripår. I försomras haglade det mycket när riporna låg på ägg. Efter ovädren var jag ute och letade ripkycklingar för att se hur många kläckts. Då funderade jag på hur de hade klarat sig så bra.
– Att bara sitta och kika på några älgar, hur de är mot varandra, är fint tycker jag.

När Eva och hennes sambo väl är på fjället använder de naturens tillgångar och urgamla, välbeprövade metoder för att konservera, förvara och tillaga maten. Kött och fisk saltas och torkas. En kallkälla blir ett naturligt kylskåp. Köttet som jakten skänker tas alltid om hand på bästa sätt och mycket av recepten och inspirationen i matlagningen får Eva av sin svärmor Ingrid. Den ständigt närvarande samiska kulturen där Eva lever har även färgat av sig i hennes egen matlagning.
– Av köttet gör vi gärna gurpi, en typ av samisk korv som packas i små paket och röks. Du kan också strunta i att röka den, bara plocka med dig den och grilla den på fjället. Det är perfekt fjällmat. Fet och med mycket protein!

Att leva på fjället året om har gjort Eva till en intensiv användare av utrustning för friluftsliv. Kängor, byxor, underställ, mellanlager, skal- och täckjackor. Det finns inte många plagg som Eva inte har åsikter och synpunkter om. Sunda och insiktsfulla dessutom. När det gäller kängor är det de med de högre skaften som gäller. Fördelarna är flera, enligt Eva.
– Jag tycker att det är väldigt skönt med höga kängor. De ger så bra stöd. Jag brukar dra åt mina kängor extra hårt och ta spjärn ungefär som när man ska ut på isen i hockey, säger hon och prisar cellgummikängornas vattentäthet.
– Mina höga Syncro-kängor är jättebra att vada med. Det är perfekt också att jag kan knäppa ihop kängorna med byxorna så att man skyddar sig ännu bättre, säger Eva som också uppskattar de fördelar som Lundhags klassiska läderkängor har framför många membranförsedda kängor.
– De torkar väldigt snabbt jämfört med membranförsedda kängor. Även om mina kängor är genomblöta på kvällen är de torra dagen efter. Det är bara att ta ur sulorna och placera allt intill kaminen. Men inte för nära, det har jag märkt. Blir de för varma kan de krympa lite, ha ha!

När vintern är extra kall, som den ofta är där Eva lever, har hon ett bra tips för den som ännu fryser trots att kängorna är av det varmare slaget. Att frysa är som alltid högst individuellt.
– Ibland kan det vara minus 30 grader när vi är ute och jobbar med renarna. Då har jag skohö och hemmatovade inlägg i kängorna.

Friluftslivet tar inte slut på vintern för Eva. Det sker bara i en annan skepnad. När hon inte hjälper sambon med renarna så ofta hon hinner, läser hon samiska och försöker hinna med att fiska.
Eva är generös med tipsen om några av södra Lapplands bästa fiskevatten vintertid.
– Gavasjaure och Tjålmejaure är jättebra sjöar. På sommaren är Kylån kanon, där finns massor av rödingar och öringar säger Eva vars absolut finaste fisketips ligger på andra sidan nations­gränsen.
– I Virevattnet i Norge går de största rödingarna.

Fritid och semester, hinns sådant med undrar jag och vart åker Eva helst då? Det är lite komplicerat förklarar hon. Ledigheten är liksom inbakad i jobbet som är livet som aldrig riktigt stannar upp.
– Fritid kan vara när jag får jaga en stund själv, säger hon och förklarar: Hade hon bara tid skulle hon gärna åka utomlands och avslöjar sin drömresa.
– Jag skulle inte tacka nej till en resa till Grönland eller Alaska, för djurlivets skull!

Eva Bromée

Lundhagsvän, jägare, vildmarksguide och egenföretagare, Ammarnäs.

Favoritplagg höst- och vintertid: Mina Syncro-kängor.
Viktigast att ha med sig ut i naturen: Kniv.
Gör helst på vintern: Jagar, åker skidor och umgås med djur.

Mat på fjället

Att det är härligt att vandra är vi på Lundhags de första att skriva under på. Men faktum är att det är väldigt skönt att sätta sig och äta också. Måltiderna är ju ofta det bästa på hela vandringen.

4 vandringstips i Åre

I Åre finns enkla turer och lite tuffare. Det är bara att välja och vraka, allt efter humör och förmåga. Här får du fyra av våra favoriter.